Bonnier fastigheter

Familjeföretaget Bonnier

Historien om familjen Bonnier skulle kunna ges ut som en roman på egna förlaget. En berättelse om strävsamhet, idérikedom och kraft. Men kanske mest en hyllning till familjeföretagandet.

När den tyska invandraren Gutkind Hirschel efter flytten till Köpenhamn 1801 bytte namn till Gerhard Bonnier hade han naturligtvis ingen aning om att han samtidigt började skriva inledningen till den långa och innehållsrika berättelsen om förläggarfamiljen Bonnier.

Och Bonnier förresten, var kom det ifrån? Det är det ingen som riktigt vet, men myterna är många. Kanske var det en förfranskning av förnamnet Gutkind? Kanske var det en fransk diplomats namn som Hirschel helt enkelt stal? Kanske var det bara en slump, ett namn som Gutkind Hirschel gillade och som han tyckte lät lite finare än det tyska han redan hade.

Den pånyttfödde Gerhard Bonnier jobbade i mediebranschen redan på den tiden. Ett litet förlag, ett lånebibliotek och en boklåda blev entrébiljetten till den bransch som ännu inte hunnit bli het, utan kanske snarare skulle kunna beskrivas som rätt dammig.

Det gick hyggligt för Bonniers där nere i Köpenhamn och via en utflykt till Göteborg, där Göteborgs-Posten grundades, befann sig snart hans tre söner Adolf, David Felix och Albert Bonnier i Stockholm 1834 och startade Albert Bonniers förlag. Därmed börjar den moderna historien om den svenska bokförläggarfamiljen Bonnier.

Albert Bonniers son Karl Otto fick fyra söner, bland andra Åke och Tor som har fått ge namn åt dagens två grenar av familjen: Åke-grenen, oftast kallad den förmögna, och Tor-grenen, oftast kallad den fertila.

Detta kommer sig av att Åke endast fick ett barn, sonen Gerard, vars avkomma inte heller tycks ha haft som mål att befolka världen, även om de varit ganska flitiga. Grenen har haft sin bas i bokförläggeriet och innehåller naturligtvis därför flera bokförläggare, men även en domprost (Åke) och en av Sveriges bästa vinkännare (Karl Otto). Genom att just vara relativt få äger de tillsammans mycket av Bonniers.

Tor-grenen däremot är mer expansiv. Tor Bonnier fick tre söner i sitt första äktenskap med skådespelerskan Greta Lindberg: Albert, Johan och Lukas. Han var gift ytterligare två gånger och fick ytterligare tre söner.

Greta Lindberg var dotter till skådespelarparet August och Augusta Lindberg. Just denna koppling till teaterns värld användes ofta av alla hennes söner som en förklaring, och ibland också som en ursäkt, när de hittat på något extra konstigt. 

Karl Otto förvaltade bokförlaget väl och hans söner Åke och Tor kom ordentligt in i firman. De hade näsa för att hitta de bästa svenska författarna, som ofta samlades i det Bonnierska hemmet Nedre Manilla på Djurgården i Stockholm. Blev man riktigt framgångsrik fick man stanna där för evigt, som porträttmålning på Manillas väggar. Där hänger de alla från Fröding till Tunström, och det var endast Selma Lagerlöf som skickade en räkning till Bonniers för den tid det tog henne att sitta modell.

Den 4 oktober 1929 köpte Tor Bonnier Åhlén & Åkerlunds Förlag av konsul Erik Åkerlund för den gigantiska summan 9 147 000 kronor. På så sätt förvärvade man i denna strukturaffär bland annat de lönsamma titlarna Husmodern, Hela Världen, Allt för Alla och Vecko-Journalen samt ett antal jultidningar. Bonniers hade visserligen sedan länge gjort olika försök med populärpressutgivning – men nu hade förlaget skaffat sig ett rejält grepp om marknaden.

Betalningen för affären blev till en början en enorm belastning för Bonniers ekonomi, den blev faktiskt ett hot mot hela förlagets fortsatta existens. Men så småningom ljusnade det och det började gå upp för allt fler att detta var en guldgruva. Så lades grunden till den mediekoncern Bonniers är i dag.

Så gick det alltså till när drömfabriken Åhlén & Åkerlund pånyttföddes hos Bonniers och Albert Bonnier Jr blev dess stora arkitekt. 1940 efterträdde han sin farbror Åke som vd och fram till sin död 1989 ägnade han den i stort sett all sin kraft. Han blev den svenska veckotidningskungen och han älskade den rollen.

Abbe Bonnier låg bakom starten av flera nya tidskrifter – Året Runt, Damernas Värld, Se och hans älsklingsbarn Vecko-Revyn är bara några exempel. Han passade också på att starta Expressen och ägnade stort intresse åt Dagens Nyheter. Det var Abbe som skötte tidningarna medan hans kusin Gerard skötte böckerna.

Detta är en av hemligheterna bakom att Bonniers fram till denna dag existerar som familjeföretag. Abbe Bonnier lotsade företaget igenom den tid när familjen snabbt ökade i antal. Genom att vara både en karismatisk och framgångsrik ledare såg Abbe till att inga avhopp tilläts. Firman gick före allt annat och förmögenheterna skulle stanna kvar i den och utvecklas. Alla i familjen var också välkomna att jobba i firman under några enkla förutsättningar: Att man var tillräckligt begåvad samt fattade att det var Abbe som bestämde.

Efter Albert Bonnier Jr:s bortgång har hans brorson Carl Johan Bonnier som styrelseordförande lett familjeföretaget genom kanske de största utmaningarna någonsin. Digitaliseringen har utmanat hela affärsmodellen för media och man kan förvisso fortfarande använda sig av Abbes ledningsmodell att peka med hela handen – problemet är bara att ingen riktigt vet åt vilket håll.

Men har man klarat att driva företag med stor uthållighet sedan början av 1800-talet ska det säkert gå bra den här gången också.